Det korta svaret om domännamn
- Ett domännamn kostar ungefär 100 till 200 kr per år för .se och 100 till 150 kr för .com.
- Kolla om den är ledig hos Internetstiftelsen för .se, eller med en whois-sökning för andra toppdomäner.
- Säljer ni i Sverige, välj .se. Säljer ni utomlands eller vill skydda varumärket, ta .com också.
- Innehavaren ska vara ert företag, aldrig byrån eller en anställd privat. Det är den enskilt vanligaste orsaken till att ett leverantörsbyte går snett.
Vad är ett domännamn?
Ett domännamn är adressen folk skriver i webbläsaren för att komma till er hemsida. Tekniskt är det ett läsbart namn som pekar mot en IP-adress, alltså den numeriska adressen till servern där sajten ligger. Utan domäner hade vi fått komma ihåg sifferserier i stället för namn.
Ett domännamn består av två delar. Det ni valt själva, alltså företagsnamnet, och toppdomänen, ändelsen efter punkten. I elithan.se är elithan den delen ni äger och .se toppdomänen. Toppdomäner administreras av olika organisationer, .se av Internetstiftelsen och .com av Verisign, och deras regler skiljer sig en del åt.
Tre saker blandas ofta ihop och det är värt att hålla isär dem. Domänen är adressen. Webbhotellet är utrymmet där filerna ligger. Registraren är företaget ni köper och förnyar domänen hos, till exempel Loopia eller One.com. De tre kan ligga hos samma leverantör eller hos tre olika, och det går att flytta dem var för sig.
Så ser du om domänen är ledig
För .se-domäner söker ni på Internetstiftelsens sida. Där ser ni både om namnet är ledigt och, om det är taget, vem som är innehavare och vilken registrar som hanterar det. För .com, .nu och andra toppdomäner använder ni en whois-tjänst, till exempel den hos ICANN.
Ni kan också söka direkt hos en registrar, och det är smidigt eftersom ni kan köpa i samma steg. Tänk bara på att sökrutan samtidigt är ett säljverktyg. Den föreslår gärna dyrare toppdomäner och paket ni inte behöver, och några leverantörer visar ett lågt introduktionspris som stiger kraftigt år två.
En domän utan hemsida är inte ledig
Att en adress inte visar något när ni skriver in den betyder inte att den går att köpa. Väldigt många domäner är registrerade utan att användas, ibland av företag som skyddar sitt varumärke och ibland av personer som köper namn för att sälja vidare. Slå alltid upp innehavaren innan ni planerar vidare.
Att välja ett namn som håller
Det bästa domännamnet är företagsnamnet, kort och utan tillägg. Är det taget finns det tre vägar som fungerar, i den här ordningen.
- Lägg till ett ord som beskriver verksamheten. Ett företag som heter Nordvik och bygger tak kan ta nordviktak.se. Det är tydligt för både kunder och sökmotorer.
- Lägg till orten. Fungerar särskilt bra för lokala tjänsteföretag, där kunderna ändå söker med ortnamnet.
- Byt toppdomän. Är namn.se taget kan namn.nu eller namn.com fungera, men räkna med att en del kunder ändå skriver .se av gammal vana.
Undvik bindestreck och siffror om ni kan. De är svåra att säga i telefon och lätta att skriva fel. Undvik också namn som bara fungerar skrivna, alltså där stavningen inte går att gissa när någon hör namnet sägas högt. Testet är enkelt: kan en kund som hört er nämna företaget på ett möte hitta hem utan att fråga?
Ett gammalt SEO-råd var att stoppa sökord i domänen, som billiga-hemsidor-stockholm.se. Det ger ingen effekt att tala om längre och ser dessutom oseriöst ut. Välj ett namn som håller i tio år i stället.
Ska ni välja .se eller .com?
Säljer ni till svenska kunder är .se rätt val. Den signalerar att ni är ett svenskt företag, ger ett litet plus i svenska sökresultat och är det kunderna förväntar sig. .com passar när ni säljer utanför Sverige eller vill skydda varumärket internationellt.
De vanligaste toppdomänerna för svenska företag
Många företag köper både .se och .com och låter den ena peka om till den andra. Det kostar ett par hundralappar extra om året och betyder att ni inte behöver oroa er för att någon annan tar den. Mer än så behöver de flesta inte. Att äga tjugo domäner som ingen använder är en återkommande kostnad utan motsvarande nytta.
Vad kostar ett domännamn?
Räkna med 100 till 200 kr per år för en .se. Priset gäller per år och domänen måste förnyas, annars släpps den så att någon annan kan ta den. De flesta registrarer erbjuder automatisk förnyelse, och det bör ni ha på.
Två saker är värda att titta efter. Det första är introduktionspriser. Några leverantörer tar under hundralappen första året och betydligt mer därefter, så jämför andra årets pris och inte det första. Det andra är vad som ingår. En del tar extra för DNS-hantering eller för att dölja innehavaruppgifter, annat som borde vara självklart.
Skillnaden mellan billigast och dyrast i Sverige är några hundralappar om året. Det är för lite för att välja på pris. Välj hellre en registrar med svensk support som svarar, för den gången ni behöver dem är det ofta bråttom.
Domänen är förresten den minsta posten i vad en hemsida kostar. Hela bilden, från webbhotell till bygge och underhåll, finns i guiden om vad en hemsida kostar.
Vem ska stå som ägare till domänen?
Ert företag. Alltid. Det här är guidens viktigaste avsnitt, eftersom det är den vanligaste orsaken till att ett byte av leverantör blir krångligt.
Tre roller blandas ihop och betyder olika saker.
- Innehavaren äger domänen. Det är den här rollen som avgör vem som bestämmer över den, och där ska ert företagsnamn eller organisationsnummer stå.
- Registraren är företaget domänen är registrerad hos. De administrerar, de äger ingenting.
- Teknisk kontakt får sköta DNS och inställningar. Den rollen kan gott ligga hos byrån, så länge innehavaren är ni.
Gör kontrollen innan ni säger upp något
Står byrån som innehavare behöver ni begära en överföring, och det går nästan alltid smidigt så länge relationen är god. En leverantör som redan blivit uppsagd har mindre anledning att skynda sig. Kontrollera därför ägarskapet först, säg upp sedan.
Vi har skrivit mer om hur ni slår upp innehavaren och vad ni gör om det står fel i inlägget om att äga sin egen domän.
Att flytta en domän utan avbrott
Det finns två sorters flytt och de blandas ofta ihop. Att byta innehavare betyder att ägandet går över till någon annan. Att byta registrar betyder att administrationen flyttar till ett annat företag, medan ägaren är densamma. Ingen av dem påverkar i sig var hemsidan ligger.
Det som kan ge avbrott är när DNS pekas om, alltså när ni talar om att adressen ska leda till en ny server. Det slår igenom på några minuter till några timmar beroende på inställningar. Görs det på en tisdagsmorgon märker knappt någon det.
E-posten är känsligare än hemsidan. Ligger den hos samma leverantör som sajten ska den flyttas separat och med framförhållning, annars riskerar ni att tappa mejl under övergången. Det är det steg som oftast glöms bort.
Fem misstag vi ser om och om igen
- Byrån eller en anställd står som innehavare. Upptäcks nästan alltid först när någon ska sluta eller bytas ut, och då är det som svårast att lösa.
- Ingen har koll på när den förnyas. En domän som går ut släpps och kan tas av vem som helst. Sätt automatisk förnyelse och se till att fakturan går till en adress som läses.
- Kontaktadressen är en privat e-post. Varningar om utgående domän hamnar då hos en person i stället för hos företaget. Använd en adress som flera kommer åt.
- Ett namn ingen kan stava till. Om ni måste bokstavera domänen varje gång ni säger den i telefon kommer den att kosta er kunder.
- Tjugo domäner som pekar ingenstans. Ett par felstavningar och en .com är rimligt. Mer än så är en årskostnad utan nytta.